Cave men

Det är väl säkrast att vi skriver här innan vår eftermiddagstupplur. Gotta love tupplurar!

Vi överlevde batu caves och hindufestivalen som pågick där. Tokmycket folk och väldigt  hög musik. Tyckte synd om aporna som satt i bur, folk här verkar inte förstå varför man inte ska mata djuren eller kasta in plastsaker till de, stackars aporna tuggade på massa plast. :/
Jobbigast var färden till berget med grottorna. Överfullt tåg med galet många stirrande människor. Alla skulle vi till ändhållplatsen och fick stå och trängas med varandras svett i 35 minuter. Inte så mysigt som det låter, nej.
Vi hittade en buss när vi skulle åka tillbaka till byn, där fungerade a/c och vi fick sittplatser. Underbart trots att golvet sviktade :)

Tyvärr ingen bra shopping på marknaden.
Vi saknar att gå omkring med 2 män på stan, alla andra mäns närmanden minskar och man tänker mycket mindre på de ständiga blickarna och ljuden från de malaysiska männen. Men så fint kan man ju inte ha det var dag.